Igår sprang jag i nästan 60 minuter.
Idag kan jag knappt gå.
Så kan det gå när man spelar innebandy i division 3 och inte har några avbytare.
Det andra laget hade väl 15-20 spelare och spelade i fasta formationer.
Vi förlorade med 32-1. Har aldrig förut förlorat med så stora siffror i någonting jag deltagit i.
Det enda jag vill stoltsera med så här i efterhand är det faktum att det var jag som gjorde vårat enda mål. Yi-ha.
I natt, eller snarare i morse, drömde jag (lite oväntat) om en manlig kollega.
Han medverkade i TV3's "Spårlöst försvunnen" eftersom han sökte sin sedan länge försvunna syster. Och visst; "-Åke...vi har hittat din syster!!" Och så fick man se ett repotage där man skulle få träffa systern.
Jag tittade nyfiket och in i bild kommer Åke ("systern") iförd hornbågade glasögon och en illasittande blåblommig tantklänning.
"Ni är väldigt lika..."...sa Birgitte Söndergaard med illa dold skepsis.
Jag skrattade så jag skrek framför min dröm-tv.
Sen vaknade jag och fortsatte skratta men var samtidigt lite besviken för det var verkligen det roligaste program jag sett på länge och jag hade verkligen velat se fortsättningen.
Nästan varje dag går jag förbi en pizzeria som alldeles nyligen bytt ägare(?) eller i alla fall bytt koncept.
Den heter nu mer Safari.
Men vilket bra namn! Jag associerar självklart Safari med Italien och blir därmed givetvis verkligen sugen på pizza. (Det kanske är samma ägare som har Pingvin på Söder?)
Som om inte namnet skulle vara nog för att få mig att längta häftigt efter la bussola bombay har de dessutom bättrat på inredningen genom att måla den knallorange. Den gamla träpanelen från 80-talet precis vid disken verkar dock vara kvar. Det känns ju genuint.
För att inte tala om eldsflammorna på fönstren.
Jag har bokat bord tills på lördag. Är det någon som vill följa med?
Var på ishockey och konstaterade att slipsnissar här kan förvandlas till patetiska neandertalare.
Bakom oss satt två av dessa familjeförsörjare. De pratade i ett, och avbröt sig endast när det var dags för obskyrt skrikande. Jag vet inte om det var ett avslöjade av deras höga intelligensnivå eller om det bara var någon sorts frigörelse av väl uppbyggd och tidigare uppdämd frustration.
"...du vet hans pappa dog ju förut..."
"....det var ju som han Arafat.."
"...ja, fast inom marknadsföring så gäller det ju att.......HOOOOORAAAA!!!"
"...hora? det är ju en man..."
"..öhhh...jamen vafan.....MAN-HOOORA!!"
Nu är ju det här ett par dagar sedan men jag har inte haft tid att blogga.
Hur som helst.
I tisdags kväll tog jag en (relativt) tidig kväll. AB förpassades ut i köket.
23:00 började, vad jag trodde var en lastbil, brumma utanför.
23:15 hade jag fått nog.
"Va fan menar dom? Ska dom stå och gå på tomgång här utanför länge till?"
Öppnade balkongdörren, och... ve och fasa!
Utanför, bokstavligen 5 meter från mitt fönster, stod en modifierade grävskopa och hackade hål i asfalten.
AB kutade ut och fick som jag befarat höra att det handlade om en vattenläcka och att det troligtvis skulle hackas och borras ett par timmar till.
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta.
Att jag endå lyckades somna kan närmast betraktas som ett smärre mirakel.
Det känns som om jag är tröttare än en död.
Insomnia is the name.
La mig på sängen när jag kom hem efter jobbet. Började läsa Lokaltidningen och hamnade bland annonserna.
Läste. Läste lite till. För slutligen tänka; är det de totala språkförbistringarnas sammansvärjning som satt in de här annonserna?
Sen insåg jag att annonserna är inlästa på ett telefonsvar och någon har sedan - ordagrant - suttit och skrivit in dom.
Resultatexempel:
"ja hej, jag är en slätrakad kille..."
"ja hejsan, är en mycket bestämd kille..."
"ja hej du kvinna som söker en man..."
"hoppas du vill svara. hej då!"
"den som är intresserad kan ringa mig. tack."
"får se vem som svarar. ha det bra!"
Jag svarade på alla annonserna.
-Hej, jag undrar om du kan hjälpa mig med....blablablabla...?
-Nej, tyvärr. Jag kan inte det. Återkom efter kl.xxxx på tel 123456.
-Jaha, men nu är det så att blablabla....., och det skulle vara jättebra om du kunde hjälpa mig..
-Men jag kan inte det där så jag kan inte hjälpa dig. Jag måste be dig återkomma efter kl.xxxx på tel 123456.
-Men....jag har svårt att återkomma...Snälla...Kan inte du hjälpa mig?
-Men (HERREGUD!)...jag KAN inte det där över huvud taget. Jag måste be dig återkomma oavsett vad du tycker om det. Om jag säger att jag inte KAN hjälpa dig är det ju för att jag inte KAN det du begär hjälp om. Det måste du faktiskt acceptera. Jag kan ju inte ändra på mitt svar bara för att det inte passar dig!
Det där hände mig härom dagen.
Vad är det för fel på folk?
Fan.
Jag är sjuk, förkyld, igen.
Och jag tror jag vet vad det beror på.
När jag inte sover ordentligt tar mitt immunförsvar duktigt med stryk.
Det jag har ådragit mig denna gång tror jag inte jag fick igår, eller ens i förrgår.
Nä. Jag tror bacillen smög sig på mig i ett obevakat ögonblick i tisdags.
Varför?
Jo.
I måndags började jag jobba 06:30.
Resultat = Kunde inte somna på söndagskvällen.
I tisdags började jag 07:00.
Resultat = Även fast jag gick och la mig "tidigt" (runt 22), så räcker inte sömnen för de två dygnen till.
På tisdagskvällen (och dagen) var jag därför så trött att jag knappt visste vad jag hette.
Och det var nog då den tog sig in. Bacillen.
Nu ska jag försöka pressa apelsiner och citroner och äta vitlök i ett försök att göra livet surt för den (bacillen).
Fast på längre sikt behöver jag verkligen stärka mitt immunförsvar ordentligt är jag rädd, jag vet bara inte hur man ska göra.
För det där med sömnen, den är nog liksom bara som det är...
Jag är ingen ordentlig person.
Antagligen är det därför jag kan bli kräk-irriterad på personer som är ordentliga.
Som kommer i tid, som alltid har med sig penna och papper, som för anteckningar, som har på sig ordentliga kläder, som inte sitter halvupphasad på stolen och som tycker att regler är till för att skapa trivsel. (What?)
Jag lever lite efter mottot - vad gör det om hundra år?
Och jag tror att det i sin tur retar gallfeber på de ordentliga.
För jag har en tendens att börja skratta eller alternativt, hårdargumentera.
Inte för att jag nödvändigtvis vinner, utan bara för att jag helt enkelt måste.
