Lördagsbestyr

Först skulle jag köra bröllopsgästerna till Upplands-Väsby. Eller snarare, mannen körde dit, jag skulle endast forsla hem bilen. Någonstans straxt före Kista-avfarten södergående började någon tuta på mig ihärdigt. Jag tänkte att personen måste vara idiot. Och mycket riktigt; det var jag själv som tutade. Eller snarare, av någon mystisk anledning hade billarmet, inklusive påslagning av varningsblinkers, gått igång.

*** Noterar i skrivande stund; Ooops, åska ! ***

Hemkommen igen, just innan jag skulle sätta nyckeln i dörren, hördes ett oväntat ljud inifrån min lägenhet. Det lät som en dammsugare. Hemmifrån mig, utan att jag är hemma! Holy smoke, vilken trevlig överraskning.

På kvällen kom vännerna över. Vi åt och drack och åt och drack. Och i Å's fall, åt lite igen.
AB höll sig i skymundan = soffan framför tv'n. Men han andades så högt att J för en stund trodde att han somnat. Halv 12, tror jag ungefär, gav vi upp. Det skulle inte bli roligare. Var det någonsin roligt? Roligt och trevligt är inte samma sak va?

Eftersom jag missat helt att jag faktiskt, tydligen, hade anställt Å som diskerska igår bestod disken idag endast av småsaker. Som AB fick diska. Grattis han. Och tack Å. Du får komma på fler besök. Inte ni andra. Jag tyckte nämligen att det var jättedåligt att ingen gick och hämtade min tvätt i tvättstugan eller gjorde något annat nyttigt. Blah....