Arbetet del 2

Så har då turen kommit till - "Rökrutan"!
Så här år 2005, med alla förbud mot rökning på krogen och liknande, måste jag påpeka att ett påfund som "rökruta" känns helt passé och förkastligt.




I det här fallet har rökrutan också en ramp. Detta för att även de rullstolsbundna med laster ska ha en chans att få lungcancer. Så omtänksamt. Turligt nog sitter dessutom schemat precis till höger om dörren vilket gör att alla, inga undantagna, nödgas kliva in i rökrutans närområde. Varför detta är en pina avslöjas nedan.




Själva rökrutan är egentligen det bås som på denna bild skymtar längst in till höger. Övriga rummet kan väl tänkas enbart vara någon typ av...ehh..buffertzon..? Dörren in till rummet får inte vara stängd och fönstrena får inte vara öppna eftersom det innebär försämrad funktion av ventilationen. I praktiken innebär detta enbart att det i en radie av ca 2-3 meter utanför dörren luktar gammal sur dambinda.
Man får bara röka två åt gången, annars klarar ventilationen inte heller av att forsla ut röken. Det bör påpekas att den faktiskt inte klarar det heller, vilket innebär att inte bara rökarna bjuds på en chans i cancerlotteriet. För det tackar jag alldeles speciellt.

Till detta kommer det faktum att rökare, har jag märkt, gärna tar ett sista djupt bloss, och sen liksom verkar (dom kanske hoppas på marijuanaeffekt?) hålla andan ett lååångt tag. Gärna hela vägen ut till sin arbetsplats. Där frustar dom sedan gärna något klämkäckt straxt intill mig, utan att verka ha en aning om att dom luktar som en illa bränd och sur gammal dambinda.