Ra

Första solningarna genomförda.
Inga långa stunder och det är väl tur det eftersom risken att förvandlas till blodröd kräfta känns som den är överhängande i år.
Ja, i år. Jag tycker faktiskt att det känns så. Från isblock och rakt in i elden så att säga, och det är lätt att bli övermodig.
Någons arm (inte min) hade antagit just en lätt kräftfärg igår. Någon som vanligtvis inte brukar bli kräfta tror jag.
Så det är lika bra att ta det lugnt.

Var med systern någonstans långt ute på Ingarö igår. Vi satt där på en klippa och tryckte i oss chokladmuffins med vaniljkräm, drack kaffe och pratade väsentligheter. Stoppade ner ena foten i vattnet i jakt på en vattenväxt. Och det var inte alltför kallt. Men jag var å andra sidan inte allt för varm. Inget bad annat än för fötterna alltså.

Idag har jag inte varit långväga utan nöjde mig med att nyttja förortsnaturen för mitt solbadande. Balkongen fick också duga för en stund.

Nu är det färdigsolat för dagen, men katten ligger fortfarande i solbadarposition (på rygg med tassarna i vädret) mitt på vardagsrumsgolvet och är lättretlig. Stoppa ner handen i luddet på den magen, den som vågar.